För femtio år sedan stod Frankrike stilla. Hela världen höll andan när över tio miljoner arbetare, bönder och studenter deltog i historiens dittills största generalstrejk. Alan Woods skriver om en mäktig revolution som hade alla möjlgheter att störta kapitalismen.

Spektaklet kring firandet av den nya amerikanska ambassaden i Jerusalem måndagen den 14 maj stod i stark kontrast till det blodbad som samtidigt skedde i Gaza. Massakern kostade 59 palestinska demonstranter livet och över 2 700 skadades av israeliska prickskyttar. Den palestinska massrörelsen, som kämpat mot blockaden och ockupationen, har växt sig större trots den israeliska arméns hårda förtryck som tidigare rapporterats på Marxist.com.

Under de senaste två månaderna har oron för ekonomin ökat igen. Tanken var att detta skulle vara en optimistisk period, med gott om positiv statistik över arbetslösheten, löneutvecklingen och så vidare. Men trots dessa siffror är marknaderna skakiga, och steg för steg börjar borgerligheten inse att inga av de problem som orsakade krisen 2008 har blivit lösta. Det har snarare blivit värre.

På tröskeln till presidentvalen den 20 maj går Venezuela igenom en ny turbulent period. Det syns i den djupa ekonomiska depressionen, hyperinflationen, välfärdens kollaps och – som en direkt konsekvens – en växande kamp från arbetarnas och folkets sida. Detta är grunddragen i landets explosiva politiska situation.

I den tyska staden Trier föddes för två hundra år sedan, den 5 maj 1818, en av historiens viktigaste personer. Två hundra år senare har Karl Marx – trots alla rasande attacker, giftiga förvrängningar och hätska försök att underminera synen på honom som person och teoretiker – tagit sin plats i historien som ett mäktigt teoretiskt geni.

De sista av våra bortförda pakistanska kamrater har nu släppts av Sindh Rangers. Vi är lättade över att ha dem hemma i trygghet igen och är tacksamma till alla kamrater och andra som stöttat solidaritetskampanjen, som var avgörande för att trygga deras frigivning. Det följande meddelandet från Progressive Youth Allience firar att våra kamrater kommit hem, och att vår internationella kampanj var segerrik.

I går samlades Marxistiska Studenter Stockholm utanför den pakistanska ambassaden i Stockholm för att kräva att de socialister som förts bort av den paramilitära gruppen Sindh Rangers och militären omedelbart ska släppas. Valdar Malmsten från Revolution och Internationella Marxistiska Tendensen (IMT) i Sverige talade.

Söndag 22 april fördes sex framträdande ungdoms- och fackföreningsaktivister bort i Karachi av armén och den paramilitära statliga grenen Sindh Rangers, som är ökända för utomrättsliga mord och ”försvinnanden”. Under de följande dagarna greps ytterligare tre. Ingen fick veta var de befann sig eller vad de var anklagade för. Nu har alla släppts utom tre, som fortfarande svävar i fara. Vi måste fördubbla våra ansträngningar för att de ska friges.

De sju socialistiska aktivister som kidnappats av pakistanska Rangers har fortfarande inte släppts. Det är inte känt var de befinner sig. Alla möjliga åtgärder vidtas för att lokalisera dem. Hittills har inga brottsanklagelser gjorts och anledningen är att inget brott har begåtts. De har förts bort på grund av sina solidaritetsaktioner kring Pashtun Tahafuz Movement (PTM) - en enorm massrörelse bland det pashtunska folket, som kräver att få veta var 30 000 människor som försvunnit under de senaste åren befinner sig, om de är fängslade eller om de har dödats.

Igår arresterades sju IMT-medlemmar i Karachi av armén och den paramilitära statliga grenen Sindh Rangers, som är ökänd för utomrättsliga avrättningar. För att skydda våra kamrater måste vi sprida information om detta i arbetarrörelsen och bland studentorganisationer världen över. Det behövs omedelbara stöduttalanden och protester.

Den senaste tidens masskjutningar runt om i USA har varit chockerande. Som vi förklarat i tidigare artiklar i Socialist Revolution är dessa upprepade våldsdåd ett tecken på den amerikanska kapitalismens förfall. Detta döende system kan inte erbjuda dagens unga någon framtid, utan bara tidsfördriv, förtvivlan och verklighetsflykt.