Denna artikel publicerades ursprungligen i november 1911 i Österrikes Socialdemokratiska Partis teoretiska månadstidning Der Kampf. Trotskij befann sig i exil i Österrike sedan den misslyckade revolutionen 1905, då han hade blivit vald till ordförande för sovjeten i Sankt Petersburg. Han skrev denna artikel på uppdrag av Friedrich Adler, Der Kampfs redaktör, som ett svar på att terrorismen hade börjat vinna popularitet inom delar av den österrikiska arbetarklassen.

Den fria marknadens förkämpar missar aldrig en möjlighet att prisa dess förtjänster: fred, välstånd, effektivitet, integritet, en lång lista med friheter, och låt oss inte glömma: väldigt många val. Om du arbetar hårt och lever efter reglerna, kan du också ta dig fram. Men dessa myter som den fria marknadens förespråkare basunerar ut, har lite att göra med kapitalismen som är organiskt och obotligt irrationell, exploaterande och korrrupt.

Idag är det 145 år sedan Pariskommunen utropades - den första proletära revolutionen. Därför publicerar vi här en text till som Lenin skrev till dess minne.

Det är fem år sedan som de arabiska massorna, utan organisation, program, plan eller förberedelse, med ett uttryck lånat från Marx stormade himlen. På bara några veckor störtade de regimer som till synes inte hade rört sig en centimeter under årtionden av namninsamlingar från olika NGO:er och naiva akademiska världsförbättrare. De kolossala statsapparaterna, som sysselsatte hundratusentals spioner, polisofficerare och armépersonal kunde bara se på medan massorna tog över gatorna.

Denna vecka publicerar Wellred Books sin senaste titel, China: From Permanent Revolution to Counter-Revolution av John Peter Roberts. Boken är en utförlig analys av Kinas revolutionära historia, från det tidiga 1900-talet till den nuvarande krisperioden, understödd av en enorm forskning som skär rakt igenom de många historiska förfalskningar som gjorts av både borgerliga akademiker och Kinas kommunistiska parti.

Under det senaste året har hundratusentals människor i sydöstra Turkiet fått sina städer och bostadsområden förstörda av den turkiska arméns urskillningslösa och barbariska attacker. Tusentals oskyldiga människor har satts i fängelse och hundratals män, kvinnor och barn har mördats i det barbariska inbördeskrig som Erdogans regim för mot den kurdiska befolkningen i Turkiet.

Efter att valresultatet kom ut, beskrev en av talesmännen för det sittande högerpartiet Partido Popular (PP) Spanien som ett "oregerligt" land. Detta är en passande beskrivning av landet just nu. Valresultatet har producerat ett extremt splittrat parlament som – som vi nyligen förklarade, speglar klasspolariseringen och radikaliseringen som har ägt rum i det spanska samhället under de senaste åren. Det tydligaste tecknet på dessa processer är vänsterpartiet Podemos intåg på scenen. De har uppfyllt sina löften om en remontada (en comeback) och fick 20,66 procent, bara 1,35 procent mindre än det traditionella socialdemokratiska partiet PSOE. Som Pablo Iglesias har sa: "Spanien har röstat för en förändring av systemet".

Den 26 augusti, efter en demonstration för de 43 Ayotzinapastudenter som staten rövade bort för 11 månader sedan, attackerade polisen i Mexiko City en grupp aktivister som var på väg hem, och skadade flera av dem. Bland dem fanns mödrar till Ayotzinapastudenterna, men också ledande kamrater i La Izquierda Socialista (IMT) och CLEP (Tekniska högskolans studenters kampkommitté).

Sent på söndagen den 28 juni, beslutade den grekiska regeringen att införa bank- och kapital kontroller till och med den 7 juli. Detta är en respons på trojkainstitutionernas provokativa handlingar, vars syfte varit att sabotera den planerade folkomröstningen i Grekland. Kriget eskalerar, trots att en del verkar för att nå en överenskommelse på grund av rädslan för de katastrofala konsekvenser av en grekisk kollaps i världsekonomin.

Den grekiska krisen närmar sig en upplösning. Folkomröstningen utgör en vändpunkt för arbetarklassen i Grekland och i hela Europa. I januari röstade grekerna fram en regering som lovade att sätta stopp för den svältpobrtik som har ruinerat landet. Syrizas seger gav hopp till många européer. Men precis på grund av detta, så beslutade de pobrtiska ledarna i Bryssel och Berbrn sig för att krossa den nya regeringen, att förnedra den, sabotera den och slutbrgen omkullkasta den.